Medan hästen användes i jordbruk och skogen användes järnskor när det fanns behov för det, övrig tid skoddes hästen av. Samma gällde för de hästar som användes av försvaret. Nu är det mer ovanligt att ha hästen utan skor än med skor.

Järnskor spikades på med brodd för att kunna ta hem sitt timmer när väglaget var halkigt. De skor som då fanns var bredare och fördelade vikten betydligt bättre än de som finns idag. Snöskor användes av samma anledning. I äldre hovslagarlitteratur står det att hovbeslag är av ondo och ska endast användas när det finns behov.

Idag har tekniken gått framåt vilket innebär att det finns många olika typer av järnskor men också barfotaboots. Dessa boots finns för olika ändamål och många av dem går också att sätta brodd på vid halkigt underlag. Vilken typ man väljer beror på hästens hovform och vad hästen skall användas till. Precis som när du väljer dina egna skor.

Förutom boots finns limskor. Sen om du vill ha skor men inte utav järn så finns skor i bland annat gummi.

Det finns egentligen en fördel med järnskor och det är att det kräver mindre av den som äger hästen. Hovslagaren kommer mer sällan var 6-8 vecka. Hästägaren behöver ej ta lika stor hänsyn till väglag och underhåll.

Nackdelen är att hovmekanismen försvagas då hoven ej kan röra sig i samma utsträckning med skor som är fastspikade.

När hovmekanismen försvagas leder det till;

• sämre blodcirkulation

• sämre immunförsvar

• svårare att upptäcka sjukdomar både i hoven och resten av hästen.

Järnskor tar bort 80% av hästens naturliga stötdämpning.

Fördelarna är just hovmekanismen som nu kan arbeta fullt ut. Blodcirkulationen förbättras och hästen kan då hålla sig friskare. Det är lättare att upptäcka skador i hoven i ett tidigt skede. Sparkskador på andra hästar och i värsta fall en människa blir betydligt mindre än om det sitter en järnsko i värsta fall med brodd på. Stötdämpningen fungerar 80% bättre.

Nackdelen som också kan vara en fördel är att det krävs mer omsorg av den som äger hästen. Denne måste nu tänka efter innan den motionerar sin häst och se till att barfotaboots används när hästen behöver det.

Hästägararen lär nu känna sin häst samt kan upptäcka skador i ett tidigt skede.

Verkningsintervallerna är täta för att påverkan på hästen ska bli så liten som möjligt. Var 3-5 vecka. Positivt är att hästägaren lär sig från hovvårdspecialisten hur hästen behöver verkas mellan besöken så blir påverkan ännu mindre.

Det krävs tid och tålamod. Att hästen ges tid att ställa om och anpassa sig efter att gå utan skor.

Om du ser helheten så får du en häst som är tillfredsställd både mentalt och fysiskt. En häst som är positiv och kommunikativ.

En helhetssyn betyder att hela hästens miljö behöver ses över. Till exempel så anpassas hovens hårdhet efter det underlag som den står flest timmar på. Om hästägaren vill rida mycket efter grusvägar måste ytor i hagen hårdgöras så att hoven blir hårdare eller så används boots. Det är inte en sak, utan hela hästens miljö som påverkar resultatet.

Vi tycker att detta är positivt. De som äger och rider hästar behöver bli mer upplysta och ta större hänsyn till hästens miljö. Att sätta hästen först och jaget sekundärt. Att se över hästens livskvalitet och låta den få vara häst. I hästvärlden är det väldigt vanligt att föra över mänskliga känslor till hästen.

Det är hög tid att vi slutar förmänskliga vår häst. Om vi älskar hästar så måste vi låta de vara just det - hästar. Att i största möjligaste mån få leva som de är skapta att få leva. Då älskar vi och respekterar vi dem.

Hästarna går ute året runt dygnet runt. De har stora naturhagar med naturlig kupering samt rymliga ligghallar med skyddsgardiner.

Hagarna är stängslade med ett kanadensiskt elband samt vanlig eltråd mellan banden. Ett väldigt stabilt och driftsäkert elband som håller hästarna i hagen.

Anledningen till att vi har kuperade naturhagar är att konditionen på hästarna blir bättre samt att det är mer stimulerande för hästarna. På många stall står hästar i släta sandhagar vilket gör att hästarna ej bygger muskler på samma sätt när de vistas i hagen. Hästarna lär sig inte heller att se efter var de går och skaderisken ökar.

Hästarna har fri tillgång på grovfoder i finmaskigt rundbalsnät.

Under 2020-2021 genomfördes LOVA-projektet vilket var ett lyft för våra hagar.

Jordmassor schaktades bort, ytan täcktes med grus, ecoraster lades och sist ett lager sand ovanpå. Foderplatser åtgärdades med plattor för att undvika att foder hamnar i sand och lera. Åtgärder gjordes för dränering både genom dikning, plantering och hängrännor.

Varför hästen inte behöver något täcke och om hur pälsen fungerar.

Till skillnad från människan är hästens kropp gjord för att hålla värme. Kroppen är kompakt, benen har få muskler som behöver blod, nosen är gjord för att värma luften för att minska nedkylning via lungorna. Matsmältningsorganen är av stor vikt för att hålla värmen. Hästen har många fiffiga system som håller den varm. Hårremmen kan ställas upp en aning så det får plats med mer isolerande luft. När det är kallt strömmar blodet inte lika ytligt. Hästar är bra på att darra, vilket producerar mycket värme.

När det ändå blir kallt bygger hästen vinterpäls ända till december. I vinterpälsen finns olika sorters hårstrån, tunna, fina hårstrån, hårdare hårstrån som håller upp de finare, hårstrån som skyddar mot regn. Om hästens päls inte förstörs med allt för mycket borstning eller schamponering, håller huden sig alltid torr. Har du sett en häst ute i snön där snön inte smälter bort? Ett bra exempel på att pälsen är maximalt isolerande och inte släpper ut någon värme. När det är kallt blir hästen dock mer hungrig och behöver mer grovfoder för att hålla värmen.

Många tror att hästen blir förkyld när den är svettig och ställs i hagen, för det blir ju vi. Men att tänka att en häst är en så fantastisk varelse som har evaluerat till att kunna springa ifrån en tiger, för att sedan dö i lugninflammation när den blivit svettig efter äventyret, är det sannolikt?

Låt oss börja med lite fakta. Allt som är blött är inte per definition också kallt (tänk på dina ullstrumpor som även värmer när de är blöta, som alla genomvintrade lantisar vet). Det torkar fortare när det finns luftström (tvätten som torkar snabbare när det blåser lite). Något som är blött men inte dunstar av, förlorar inte värme (tänk våtdräkt som surfare har). Fukt vill gärna vara i trånga utrymmen (mellan fibrerna i handduken, mellan de fina hårstråna på hästen).

Vi människor har ingen päls och när vi är blöta torkar vi genom avdunstning. Detta går så pass fort att vi kan bli sjuka. Hästens päls ser till att ingen avdunstning sker på huden när hästen är svettig. Istället transporteras fukten till utsidan av pälsen där den avdunstar och kyler ner. Huden är samtidigt torr. Har du sett små fuktdroppar efter en stund på ditt ulltäcke/fleecetäcke som du lagt på hästen? Hästen har en egen exakt likadan mekanism som gör ulltäcken fullständigt onödiga. Däremot ska du självklart skritta av din häst ordentligt så den inte svettar längre och huden är torr när du kommit tillbaka.

En vuxen häst sover mellan 3-5 timmar per dygn uppdelat på korta sömnperioder om cirka 15 minuter spridda över hela dygnet. Utöver sömnen står hästen och dåsar ytterligare ett par timmar per dygn, ofta vilandes på ett bakben. .

Med tanke på att hästen behöver ställa upp pälsen för att skapa isolerande luft mellan hårstråna, kan du tänka dig vad som händer när du lägger på ett täcke som hindrar hästen från det. Täcket är inget extra du lägger på. När hästen ska sätta vinterpäls och har täcke på sig, sätter den helt enkelt mindre päls, så du har täcket istället för en tjockare päls. Med ett täcke tar du bort hästens eget värmeregleringssystem.

Hästen kan reglera värmen vid behov, ställa upp pälsen för att få mer värme på kort sikt, bygga mer päls på lång sikt. När du lägger på ett täcke kan hästen inte själv anpassa sig till det som är lämpligast. Vissa människor lägger på ett täcke just för att du inte vill ha vinterpälsen på hästen. De kanske inte tycker det är snyggt, eller domaren på tävlingen kanske inte är tillräckligt utbildad för att kunna uppskatta en fin och hälsosam vinterpäls, eller så vill du inte att hästen blir svettig. Men det har vi ju redan redat ut här ovan.

Hästar är flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden såsom att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hålla hästar i större grupper är dock långt ifrån självklart i hästvärlden idag och hästägare ifrågasätter ibland om det går att hålla alla typer av hästar i grupp. En flock är inte två hästar utan 4-10 st.

Hingstar bör stå med andra hingstar eller valacker av den enkla anledningen att avelsarbetet då går att styra.

Övriga hästar kan gå i flock. Det som behövs är; tillräckligt stor yta, mat som inte hästarna behöver kivas om. En stabil och van flockledare fostrar snabbt även de mest osocialiserade av hästar. Många hästar som kommer till oss är ovana att gå med andra hästar och kan tyvärr inte längre spelreglerna. Det är svårt att säga om hästen är ranghög eller låg innan den gått med olika typer av flockar och ledare. Det är individerna i gruppen som avgör rangordningen. Däremot kan man se om sin häst kan det sociala spelet. En sådan häst är sällan ett problem att ha med andra hästar.

Hästar är snabblärda. Lindar vi in hästen i bomull och låter den stå själv i liten hage eller med en gammal kompis så ökar vi risken för skador. En häst som får leka av sig med sina kompisar varje dag, leker lugnare. Det är som om du tänker att din hund blir skadad och tvingas till korta koppelpromenader, ofta inte helt enkelt att få den att ta det lugnt, så är det för en häst att stå i liten hage utan flock och box på natten.

När den får gå i flock är den säkrare att rida och hantera.