top of page

Lektioner

För dig som redan rider hos oss kan du här se hur lektionerna är uppbyggda, schema, utbildningsplaner, vanliga frågor och ändra eller avsluta ditt medlemskap.

Våren 2024

Se denna termins schema, utbildningsplan och ridgrupper.

675 (1).jpeg

Vanliga frågor & svar

  • Vem gör iordning hästen före lektionen?
    Det gör ni som ska rida. Före lektionens start ska man göra iordning en häst, alla ska hjälpas åt så att hästarna är klara när instruktören kommer.
  • Vad ingår i min ridtid?
    I din ridtid ingår upprop av ridläraren, hämta hästen, sitta upp, rida och sitta av. I ridutbildningen ingår det som nybörjare att lära sig att själv kunna dra sadelgjorden, ändra stiglädren m.m. Att ändra stiglädren tar ju lite tid innan man har lärt sig, men det hör till utbildningen och är lika viktigt som att kunna rida.
  • Vad gör jag när lektionen är slut?
    När ridtiden är slut kan det hända att hästen som du red ska gå igen. Om hästen inte ska gå nästa lektion, ta av utrustningen, skölj bettet, borsta av hästen ordentligt och är hästen svettig, ta gärna lite vatten på borsten så att det inte blir svettränder.
  • Kan jag byta ridgrupp?
    Prata med din ridinstruktör, hon/han hjälper dig att hitta en passande grupp. Om alla grupper är fulla sätts du på en väntelista.
  • Vad händer om jag måste vara borta från min ridning?
    Från och med den fjärde ridlektionen på terminen har du möjlighet att rida igen missade ridlektioner. Din instruktör rekommenderar en grupp på din nivå där du kan rida igen i mån av plats. Alla igenridning ska ske under samma termin som
  • Kan jag rida två dagar i veckan?
    Visst kan man det! Vi har många elever som rider två gånger i veckan. Hör med din ridinstruktör, kanske du vill rida i en specialgrupp (hoppning/dressyr).
  • Specialgrupper och hoppgrupper
    Vi har specialgrupper i hoppning och dressyr varje vecka. I dessa grupper rider man efter önskemål ofta samma häst varje gång. För att vara med i en hoppgrupp måste man även rida i en vanlig grupp.
  • Varför går våra hästar på lösdrift?
    Det är hög tid att vi slutar förmänskliga vår häst. Om vi älskar hästar så måste vi låta de vara just det - hästar. Att i största möjligaste mån få leva som de är skapta att få leva. Då älskar vi och respekterar vi dem. Hästarna går ute året runt dygnet runt. De har stora naturhagar med naturlig kupering samt rymliga ligghallar med skyddsgardiner. Hagarna är stängslade med ett kanadensiskt elband samt vanlig eltråd mellan banden. Ett väldigt stabilt och driftsäkert elband som håller hästarna i hagen. Anledningen till att vi har kuperade naturhagar är att konditionen på hästarna blir bättre samt att det är mer stimulerande för hästarna. På många stall står hästar i släta sandhagar vilket gör att hästarna ej bygger muskler på samma sätt när de vistas i hagen. Hästarna lär sig inte heller att se efter var de går och skaderisken ökar. Hästarna har fri tillgång på grovfoder i finmaskigt rundbalsnät. Under 2020-2021 genomfördes LOVA-projektet vilket var ett lyft för våra hagar. Jordmassor schaktades bort, ytan täcktes med grus, ecoraster lades och sist ett lager sand ovanpå. Foderplatser åtgärdades med plattor för att undvika att foder hamnar i sand och lera. Åtgärder gjordes för dränering både genom dikning, plantering och hängrännor.
  • Fryser inte hästen på lösdrift?
    Varför hästen inte behöver något täcke och om hur pälsen fungerar. Till skillnad från människan är hästens kropp gjord för att hålla värme. Kroppen är kompakt, benen har få muskler som behöver blod, nosen är gjord för att värma luften för att minska nedkylning via lungorna. Matsmältningsorganen är av stor vikt för att hålla värmen. Hästen har många fiffiga system som håller den varm. Hårremmen kan ställas upp en aning så det får plats med mer isolerande luft. När det är kallt strömmar blodet inte lika ytligt. Hästar är bra på att darra, vilket producerar mycket värme. När det ändå blir kallt bygger hästen vinterpäls ända till december. I vinterpälsen finns olika sorters hårstrån, tunna, fina hårstrån, hårdare hårstrån som håller upp de finare, hårstrån som skyddar mot regn. Om hästens päls inte förstörs med allt för mycket borstning eller schamponering, håller huden sig alltid torr. Har du sett en häst ute i snön där snön inte smälter bort? Ett bra exempel på att pälsen är maximalt isolerande och inte släpper ut någon värme. När det är kallt blir hästen dock mer hungrig och behöver mer grovfoder för att hålla värmen. Många tror att hästen blir förkyld när den är svettig och ställs i hagen, för det blir ju vi. Men att tänka att en häst är en så fantastisk varelse som har evaluerat till att kunna springa ifrån en tiger, för att sedan dö i lugninflammation när den blivit svettig efter äventyret, är det sannolikt? Låt oss börja med lite fakta. Allt som är blött är inte per definition också kallt (tänk på dina ullstrumpor som även värmer när de är blöta, som alla genomvintrade lantisar vet). Det torkar fortare när det finns luftström (tvätten som torkar snabbare när det blåser lite). Något som är blött men inte dunstar av, förlorar inte värme (tänk våtdräkt som surfare har). Fukt vill gärna vara i trånga utrymmen (mellan fibrerna i handduken, mellan de fina hårstråna på hästen). Vi människor har ingen päls och när vi är blöta torkar vi genom avdunstning. Detta går så pass fort att vi kan bli sjuka. Hästens päls ser till att ingen avdunstning sker på huden när hästen är svettig. Istället transporteras fukten till utsidan av pälsen där den avdunstar och kyler ner. Huden är samtidigt torr. Har du sett små fuktdroppar efter en stund på ditt ulltäcke/fleecetäcke som du lagt på hästen? Hästen har en egen exakt likadan mekanism som gör ulltäcken fullständigt onödiga. Däremot ska du självklart skritta av din häst ordentligt så den inte svettar längre och huden är torr när du kommit tillbaka.
  • Kan hästen sova ordentligt när den står ute?
    En vuxen häst sover mellan 3-5 timmar per dygn uppdelat på korta sömnperioder om cirka 15 minuter spridda över hela dygnet. Utöver sömnen står hästen och dåsar ytterligare ett par timmar per dygn, ofta vilandes på ett bakben. .
  • Behöver man vintertäcke på hästen?
    Med tanke på att hästen behöver ställa upp pälsen för att skapa isolerande luft mellan hårstråna, kan du tänka dig vad som händer när du lägger på ett täcke som hindrar hästen från det. Täcket är inget extra du lägger på. När hästen ska sätta vinterpäls och har täcke på sig, sätter den helt enkelt mindre päls, så du har täcket istället för en tjockare päls. Med ett täcke tar du bort hästens eget värmeregleringssystem. Hästen kan reglera värmen vid behov, ställa upp pälsen för att få mer värme på kort sikt, bygga mer päls på lång sikt. När du lägger på ett täcke kan hästen inte själv anpassa sig till det som är lämpligast. Vissa människor lägger på ett täcke just för att du inte vill ha vinterpälsen på hästen. De kanske inte tycker det är snyggt, eller domaren på tävlingen kanske inte är tillräckligt utbildad för att kunna uppskatta en fin och hälsosam vinterpäls, eller så vill du inte att hästen blir svettig. Men det har vi ju redan redat ut här ovan.
  • Blir inte min häst skadad om den går med andra hästar?
    Hästar är flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden såsom att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hålla hästar i större grupper är dock långt ifrån självklart i hästvärlden idag och hästägare ifrågasätter ibland om det går att hålla alla typer av hästar i grupp. En flock är inte två hästar utan 4-10 st. Hingstar bör stå med andra hingstar eller valacker av den enkla anledningen att avelsarbetet då går att styra. Övriga hästar kan gå i flock. Det som behövs är; tillräckligt stor yta, mat som inte hästarna behöver kivas om. En stabil och van flockledare fostrar snabbt även de mest osocialiserade av hästar. Många hästar som kommer till oss är ovana att gå med andra hästar och kan tyvärr inte längre spelreglerna. Det är svårt att säga om hästen är ranghög eller låg innan den gått med olika typer av flockar och ledare. Det är individerna i gruppen som avgör rangordningen. Däremot kan man se om sin häst kan det sociala spelet. En sådan häst är sällan ett problem att ha med andra hästar. Hästar är snabblärda. Lindar vi in hästen i bomull och låter den stå själv i liten hage eller med en gammal kompis så ökar vi risken för skador. En häst som får leka av sig med sina kompisar varje dag, leker lugnare. Det är som om du tänker att din hund blir skadad och tvingas till korta koppelpromenader, ofta inte helt enkelt att få den att ta det lugnt, så är det för en häst att stå i liten hage utan flock och box på natten. När den får gå i flock är den säkrare att rida och hantera.
frågor

Utbildningsplan för ridgrupper

Det här är hur vi tänker oss vår utbildning av ryttare från nybörjare till mer avancerad kanske tävlingsryttare. Det kan ta olika lång tid att lära sig rida beroende på ålder, fallenhet, ambition etc. Därför går det inte riktigt att säga hur många terminer / år de olika nivåerna tar. Det är roligt om vi kan ”hålla ihop” en grupp under en längre tid men ibland måste vi av olika anledningar göra ändringar. En grupp kan vara tex en helt ”ny” grupp 1 och en annan grupp 1 kanske på väg att bli en grupp 2. Ibland kallar vi då gruppen grupp1-2. Ridning är en fantastisk men också svår idrott i och med att vi samarbetar med och lär oss att förstå hästen. För att lära sig rida krävs mycket tålamod och repetition av det du tidigare lärt dig. Det går inte att ”hoppa över” något i utbildningen. Att lära sig rida är som att bygga en pyramid: det blir ingen topp om grunden är dålig eller om byggstenar fattas på vägen! Inlärning sker också lite i ”trappsteg” – det kan kännas som om man lär sig mycket nytt under en period men sen behöver man tid att träna det, smälta den kunskapen=repetition. Målet med ridningen på sikt handlar om att rida hästen på rätt sätt och i form och då behöver hästen ”samma” arbete oavsett om du rider i grupp 2 eller grupp 5. Att hålla på med hästar och ridning är en bred verksamhet. Du kan både som barn, ungdom och vuxen rida bara för att det är roligt, som motion, för att du älskar hästar. Du kan vilja lära dig rida så bra som möjligt utan att för den skull bli tävlingsryttare. Ridning är ju ändå en idrott man tävlar i och för ridskoleelever som vill det har vi tävlingar i första hand på klubbnivå. I utbildningsplanen är utbildningen i dressyr och hoppning mest beskriven. Uteridning ingår också på alla nivåer som omväxling och för att kunna rida hästen även ute i naturen. Voltige har vi lite med barngrupper. Har man möjlighet att rida fler gånger i veckan, vilket är möjligt på alla nivåer, utvecklas man mer och blir en starkare och säkrare ryttare. För många barn, ungdomar (och vuxna) blir ridskolan lite av en fritidsgård där man umgås med hästar och kamrater även när man inte rider. Det är något vi uppmuntrar eftersom all tid du är med hästarna även påverkar ridningen. Det gör att du känner dig säkrare på hästryggen. Vår utbildningsplan är baserad på Svenska Ridsportsförbundets ryttarmärken.

utbildningsplan

Förberedande ridgrupp

Grunderna i hästens beteende och säkerhet i stallet och på ridbanan. Gå igenom och träna på att borsta, kratsa hovar, sadla och tränsa. Leda häst, sitta upp och av, justera stigläder.

Ridning: tränar på att starta, stanna och svänga. Mycket balansövningar, styrövningar och de enklare ridvägarna. Träna på den lodräta sitsen och rida lätt.

Bommar: Rider över bommar på marken i lätt sits.

Uteritt: Med ledare i skritt.

Teori: Borstarnas namn och användningsområde, sadeln och tränsets delar, grundläggande om hästens beteende och kroppsspråk, säkerhet i stallet samt repetera sadling och tränsning.

Mål: Vita och gula hästen

jpeg.jpeg
ridgrupper

Ridgrupp 1

Ridning: Träna mer på sits och balans. Går igenom alla ridvägarna. Tränar på rätt nedsittningsben och på att sitta ner i trav. Styrövningar där eleven får träna på att svänga bort från hästen framför. Tränar på avbrott och på att ställa hästen och variera steglängden. Träna galoppfattning.

 

Bommar: Caprilli/ bombanor i trav.

 

Uteritt: I skritt och trav utan ledare.

 

Teori: Ridvägarna, enklare kroppsdelar, enkelt om tecken och färger, lodräta och lätta sitsen, hästens beteende, hästens utrustning.

 

Praktisk teori: Träna upp- och av sittning, justering av stigläder. Etik och moral.

 

Mål: Ryttarmärke 1

Ridgrupp 2

Ridning: Träna på att ställa hästen i trav, galopp och galoppfattningar. Rider bra vägar i kontrollerat tempo i skritt och trav. Galopp på fyrkantspåret.

 

Hoppning: Enkelhinder i trav och galopp.

Uteritt: Provar på att trava.

Teori: Hästraser, foder, hästens dagliga skötsel och vård, färger och tecken, leda häst. Munderingsvård. Grundläggande ridlära om sits, hjälper och inverkan, etik och moral.

Praktisk teori: Praktiska övningar i att manövrera hästen från marken, prov i sadling och tränsing inför M 2.

Mål: Godkänt prov för Ryttarmärke 2

Ridgrupp 3

Ridning: Halvhalter, övergångar och tempoväxlingar. Tränar på sidvärtsrörelser. Ridvägar.

Hoppning: Balans- och gymnastik övningar, enklare banor.

 

Uteritt: Prova på att galoppera i uppförsbackar.

 

Teori: Enklare foderlära, regler på ridbana och vid uteritt (allemansrätt), färger och tecken, ridlära motsvarande praktisk kunskap, kroppsdelarna, stallmiljö, visitation av häst, hästens utrustning och tillpassning, häst vid hand, grunder för tävling.

 

Praktisk teori: Tömkörning. Visitering. Sårvård och bandagering.

 

Mål: Godkänt prov för Ryttarmärke 3 + hoppning

Ridgrupp 4

Ridning: Har en god sits och balans i alla positioner. Övergångar, halvhalter och tempoväxlingar i god balans. Börjar arbeta hästen i ändamålsenlig form. Börja träna på ryggning, bakdelsvändningar och skolorna.

Hoppning: Hoppar enklare bana med olika typhinder i god balans.

 

Övningar för att kunna påverka galoppsprången.

Uteritt: Har kontroll på hästen i alla gångarter.

Teori: Munderingens avpassande. Olika typer av utrustning, grundregler för tävling, ridlära motsvarande praktisk kunskap, hovvård, hästens fysiologi och anatomi, sjukdomslära, stallovanor. Alla ämnen i föregående grupper mer ingående.

Praktisk teori: Löshoppning. Lastning. Longering.

Mål: Godkänt prov för Ryttarmärke 4 (dressyr) + Ryttarmärke 4 (hoppning).

bottom of page